Jag känner inte igen Södertälje
Saxat från lt.se (länk till artikeln) :
"Den blodiga gängmisshandeln inträffade på Bangatan vid pendeltågsstationen invid gångtunneln i 02.30-tiden natten till lördag.
Sex hockeykillar från Gnesta, 19 till 21 år gamla, var på väg till bilen efter en utekväll i Södertälje. Plötsligt såg de att minst 20 killar i åldrarna 13 till 20 år stod i ring och misshandlade en ensam tjej. Nästan alla var klädda i svart och bar luvjackor.
- Plötsligt ser jag att den största av dem går fram och lyfter upp tjejens huvud samtidigt som en annan springer fram och sparkar. Då bestämmer vi oss för att gå emellan trots att vi inser att vi kommer att få rejält med däng. Men hade vi inte gjort det skulle vi må ännu sämre i dag, säger en av de 19-åriga Gnestakillarna till LT.
[---]
Strax efter anlände ambulans och polis. Då flydde ungdomsgänget åt alla håll på mopeder eller till fots. Registreringsnummer och uppgifter till polisen visar ungdomarna kommer från Hovsjö och Saltskog."
"Det rör sig ofta om en liten klick" - säger politiker och ungdomssamordnare på socialen.
Den lilla klicken börjar bli ganska stor.
Jag är trött på att ständigt vara rädd på kvällar under helgen.
Jag är trött på att inte kunna röra mig fritt i Sverige/Stockholm.
Jag är trött på att ducka för alla glåpord.
Trött trött trött
Jag är född i Södertälje. Man har en speciell relation till sin födelseort. De kvarter där man tog sina första steg. Där man lekte tillsammans i sandlådan. Där man gick på dagis.
- Allt det är borta nu.
Mitt dagis som ligger i Karlhov, nära den ökända stadsdelen Ronna, brändes ner 2003 av ett undomsgäng.
Mitt första bostadsområde, ett lugnt radhusområde utanför stan, går inte att känna igen.
Hur långt ska det gå innan något händer?
"Den blodiga gängmisshandeln inträffade på Bangatan vid pendeltågsstationen invid gångtunneln i 02.30-tiden natten till lördag.
Sex hockeykillar från Gnesta, 19 till 21 år gamla, var på väg till bilen efter en utekväll i Södertälje. Plötsligt såg de att minst 20 killar i åldrarna 13 till 20 år stod i ring och misshandlade en ensam tjej. Nästan alla var klädda i svart och bar luvjackor.
- Plötsligt ser jag att den största av dem går fram och lyfter upp tjejens huvud samtidigt som en annan springer fram och sparkar. Då bestämmer vi oss för att gå emellan trots att vi inser att vi kommer att få rejält med däng. Men hade vi inte gjort det skulle vi må ännu sämre i dag, säger en av de 19-åriga Gnestakillarna till LT.
[---]
Strax efter anlände ambulans och polis. Då flydde ungdomsgänget åt alla håll på mopeder eller till fots. Registreringsnummer och uppgifter till polisen visar ungdomarna kommer från Hovsjö och Saltskog."
"Det rör sig ofta om en liten klick" - säger politiker och ungdomssamordnare på socialen.
Den lilla klicken börjar bli ganska stor.
Jag är trött på att ständigt vara rädd på kvällar under helgen.
Jag är trött på att inte kunna röra mig fritt i Sverige/Stockholm.
Jag är trött på att ducka för alla glåpord.
Trött trött trött
Jag är född i Södertälje. Man har en speciell relation till sin födelseort. De kvarter där man tog sina första steg. Där man lekte tillsammans i sandlådan. Där man gick på dagis.
- Allt det är borta nu.
Mitt dagis som ligger i Karlhov, nära den ökända stadsdelen Ronna, brändes ner 2003 av ett undomsgäng.
Mitt första bostadsområde, ett lugnt radhusområde utanför stan, går inte att känna igen.
Hur långt ska det gå innan något händer?
Kommentarer
Trackback
