lundagatan.blogg.se

Var inne i Malmö i går på den näst sista dagen på festivalen, med ett gäng vi minns från en fest i Hofterup i maj (är något visst med Hoffangänget - de har verkligen en unik sammanhållning). Målet var att lyssna på en konsert i 60-talstältet borta i östra Slottsparken, där bandet Fairfield skulle spela. Var riktigt imponerad av dem. De trivdes på scen och satte varenda låt. Med lite öl i kroppen blev de väl ännu bättre antar jag. Förutom trummisen från Karlstad, och en ny bandmedlem från Arvidsjaur, tror jag att alla var från Hoffan, vilket förklarar varför vi var där. Fairfield är alltså för Hofterup vad Beatles är för Liverpool.

Efter konserten gick vi genom hela Malmö (kändes det som) för att gå ut på ett ställe jag spenderade en kvart på. Fick höra att sista tåget till Lund snart skulle gå, så jag fick skynda i väg med Frida. Tyvärr var vi aldrig inne i själva kärnan av festivalområdet, så jag kunde inte göra Malmöfestivalen à la Tiffany Persson. Min bild av festivalen har jag ju fått genom henne, eftersom Malmö och jag har en relativt ny relation. Hur som helst var det en riktig folkfest, med glada och berusade människor i alla åldrar, där 40-talisterna än en gång tog täten. Men det är ju alltid  det närmaste sällskapet som gör festen, eller hur?

Den här killen är iskall med hans balla lajka eller vad det nu är han spelar på.



Missa inte Kazakhstans svar på Tiffany Persson, som sitter mitt i juryn och precis har gjort slut på ett helt paket l'Oréal Colour Intense Red. Hennes skratt går inte att missa.