lundagatan.blogg.se

Idag ska vi tala om barn. Ja fy i helvette vad jag ogillar barn. Snoriga, högljudda och otacksamma. Vetefan om det kanske till och med är faktumet att de växer upp till att bli ännu mer vilseledda och fåraktiga vuxna som gör mig mest missnöjd med gruppen BARN.

Hela vårt samhälle är uppbyggt kring barnafödande och barnuppfostran. Här följer ett bra exempel på hur det kunde ha gått till; människan bor i träd, i form av apor. Jätte ball, vi kan både knulla, äta löss och kasta skit på varandra, kanske vår absolut finaste stund på jorden. Men som med allt som är kul, billigt eller intressant så finns det ett slut på det (eller så äger staten rätten till att distrubera det, fan ta statshelvettet!) och en dag så får vi för oss att de där jävlarna som har så konstiga näsor måste ned ur träden, bort med fanskapen! De hör inte hemma! Okej, det kanske inte var näsorna, men nått som var annorlunda och inte tilltalade skitkastarna. Så en grupp med apor var tvungen att leva på marken, men AJAJAJAJ där bor leeeeejon. Då får man springa sin kos bland det höga gräset för att komma undan, och då är det lätt att ramla in i en grupp med hyenor eller kanske till och med ett vattenhål. Så enda sättet att hålla sig på skarpen är att STÅ upp på bakbenen så man kan se över det höga gräset. Nu står vi äntligen upp. Fan va bra, eftersom iaf två av världens främsta nöjen är liggandes och jag kan fanemej inte komma på ett enda ståendes. Bra jobbat ap-jävlar.

Nu börjar vi komma ifrån ämnet så vi tar snabba vägen dit. Vi blir smartare eftersom vi nu måste hitta lösningar på små problem som vad vi ska äta, vart ska vi skita och hur ska vi komma undan lejonjäveln. Med större intelligens kommer större hjärna, vilket presenterar oss till ett nytt problem. Nästan vartenda djur föds blind eller halft handikappad på någesätt som gör att mamma eller pappa måste ta hand om den i några veckor eller så till den kan ta hand om sig själv. Äta, springa och egentligen fungera som en egen individ. Samma sak var sann för människorna, TILLS vi fick stora huvuden att lilla mamma inte kunde tränga ut ungen genom sin mus (fick tänka länge på vilket ord jag skulle använda, finns ju en hel arsenal av bra ord?) (och JA huvudet blir större när hjärnan växer) Detta ledde så till att unge var tvungen att födas mycket tidigare än vanligt för att mor inte skulle spricka helt o hållet (detta hände naturligtvis under flera tusen års utveckling). Nu har vi alltså avkommor som inte kan ta hand om sig själva förens de är?tja typ 20 år eller så. Då måste vi skapa dagis, och systembolag och all skyns härligheter för att hålla samhället på spår tills ungarna är stora nog att ha egna ungar som kan göra samma sak och blah blah blah.

Fan vem orkar läsa den här skiten?! Barn hatar jag iaf. Fy faaaan.

Tata,

D